Att synliggöra fritids

Nu är sommarlovet i full gång och solen skiner oftast på oss ute i verksamheten. Och det är just vår verksamhet jag tänkte skriva om.
Fritids borde vara en verksamhet som syns väldigt mycket i och med att våra barns föräldrar, kusiner, mor och far-föräldrar, Mammas kompis osv som kommer och hämtar barnen härifrån. När man pratar med de som dyker upp på skolan och gemene man ute i samhället så får man ibland känslan av att fritidsverksamheten vi har är dolt i något mystiskt skimmer. Det framgår rätt snabbt att det jag håller för självklart inte alltid är det för de jag pratar med. Lyfter man blicken och ser till nyheterna och vad politiker pratar om så nämns vår verksamhet mest i förbifarten. Detta får mig att tänka att vi behöver göra oss sedda. Och detta har vi i Örgryte-Härlanda gjort (säkerligen de flesta fritidshem runt om i landet) med råge på fritidshemmens dag. För detta år så hade vi ett ypperligt tillfälle att sitta i en arbetsgrupp med pedagoger, rektorer och chefer och diskutera vad vi skulle göra. Gruppen var inte speciellt tillsatt för detta men det fanns utrymme för att lyfta just fritidshemmens dag. Det vi kom fram till är att vi ville synas, för alla andra och för oss själva. Så vi valde att mötas på fotbollsplanerna utanför Härlanda Park och erbjud uppträdande av Papa Theo och fick med mat och måltid på vagnen för att servera mellanmål på plats. Intresset var stort från skolorna och när väl dagen begav sig så marschera fritidshemmen i väg stolta bärandes på sin banderoll för skolan. Ni kan tänka hur många som fick se fritidshemmen just denna dag stolt gåendes i regnet för att fira denna underbart viktiga dag. En dag som inte alla kände till men många blev varse om i och med våra barns framfart.

Detta var alldeles ypperligt för att synas och på lokalt plan vill vi ju att de som besöker våra skolor ska få lite uppfattning om vad vi gör. Så på Skårsskolan där jag jobbar har vi i många år nu haft det mest underbara öppna hus ni kan tänka er. Där vi i maj har förberett närmast en tivoliliknande skolgård där vi har roligheter för barn av barnen som är gratis. Det är en dag då det fikas frenetiskt av det vi i vår verksamhet har bakat inför denna dag.  En framträdande roll inför allt detta får våra något äldre barn i trean. De får bestämma vilka aktiviteter som ska finnas, de får hjälpa till med att allt som behöver konstrueras byggs i tid. De får på dagen se till att stationerna hålls igång och alla som hälsar på vet vad som erbjuds. De har full kontroll över fikat och ser till att fikapengen samlas in. Våra treor gör ett enormt jobb och tar det på största allvar och de känner sig oerhört stolta för sin insats. Vi pedagoger erbjuds ypperliga tillfällen att prata med alla de vi möter dagligen men inte alltid hinner prata fullt ut med. En fika och lite aktiviteter gör underverk på föräldrars stressnivå, de stannar kvar länge och väl och får se hur duktiga deras barn är och vad de lärt sig från vår verksamhet. Det är öppet för alla och många kommer och har en riktigt rolig dag. Detta är en tradition som vi komma hålla på med i många år framöver och är superbt bra sätt att synliggöra fritidshemmet. Sådana här saker behöver alla fritidshem göra runt om i landet. Det kräver energi och planering men jag är fullt övertygad att det sätter oss på kartan. Sitter vi på kartan så glöms vi inte bort i alla debatter och med tiden så kommer det ge oss än bättre förutsättningar att ge våra fritishemsbarn de färdigheter som behövs i livet. Sen ska inte glömmas en väldigt viktigt grej med det hela och det är att det är ROLIGT! Roligt måste man ha i det livslånga lustfyllda lärandet som vi är experter på i våra fritidshem! Så jag hoppas er sommar blir rolig och lustfylld vad än ni är och sysslar med!

/Joakim Karlsson
Fritidspedagog och Fritidshemsutvecklare Örgryte-Härlanda

Från vetenskaplig grund till beprövad erfarenhet

I SDF Örgryte-Härlanda är vi 3 fritidshemsutvecklare Lena Andersson, Joakim Karlsson och Anne-Catrine Kindlund. I dagarna har vi precis avslutat ett treårigt utvecklingsprojekt för fritidshemmen.

Intentionen för projektet är att sätta fritidshemmen på agendan genom bla lärsamtal och föreläsningar. Stadsdelen avsatte pengar för utbildning av 15 lärledare och litteratur.

Alla som arbetar i fritidshem (fritidspedagoger och förskollärare) har i möjligaste mån haft ca 4 fördjupande samtal per termin kring fritidshemspedagogik och vår verksamhet. Lärledarna har haft handledningsträffar och utvärderat kontinuerligt. Vi började våra lärsamtal med tema Leken som grogrund och nu sista terminen har fokus i lärsamtalet varit de nya Allmänna Råden för fritidshem. Däremellan har grupperna själva bestämt vad de vill fokusera på.

Framgångsfaktorer:

  • Fritidshemspedagogik har varit på agendan i alla led från politiker, rektorer till pedagoger.
  • Kontinuerlig kompetensutveckling under lång tid med litteratur, diskussioner och praktik där vi har testat idéer och utvärderat dem.

Vad hade kunnat göras annorlunda?

  • Förutsättningarna har inte varit lika för alla vad gäller tid för samtal, planering för lärledare och möjlighet att delta för pedagogerna.

Ledningen planerar att det skall finnas gemensamma utvecklingsinsatser även i framtiden. Vi hoppas därmed att tid för utvecklingsarbetet ges för alla.

Vi är på G!

Fortsättning Tekniktema våren 2015

I år bestämde vi att vi skulle bygga labyrinter och låta barnen lära och inspireras av varandra genom att vi skickar bilder och filmer till varandra från de olika fritidshemmen under temats gång. Vi har också valt att sätta större fokus på miljö och återvinning.

Under vårens tema tänkte vi att barnen får träna på detta:

Blogg 2 NH

Barnen blev mycket inspirerade av varandra och tyckte att det var både kul och givande att skicka och se varandras arbeten. Labyrintbyggena startades upp på de flesta fritidshemmen under påsklovet men har även fortsatt på många ställen efteråt.

Blogg 2 bild 2 NH

Blogg 2 bild 3 NH

Vårt sista nätverksmöte för läsåret hölls den 29/5 i REturens lokaler på Selma Lagerlöfs torg.  Där blev vi varmt mottagna av Anna Hedén, projektledare, och hon presenterade REturen.

REturens vision är

”Vi vill skapa ett kreativt återvinningscenter- en mötesplats där förskolor och skolor kan arbeta tillsammans, utvecklas och lära i ett sammanhang som gynnar social och ekologisk hållbarhet.

Centret ska vara en självklar mötesplats för närsamhället och för olika grupper inom stadsdelens verksamheter. Här ska vi samverka med olika aktörer kring hållbarhet samt konstnärliga och pedagogiska frågor, tillsammans med teknik och digitala verktyg. Det blir en plats för utveckling av kreativa processer och konstnärlig verksamhet. Med hjälp av restmaterial, teknik och digitala verktyg blir REturen en plats där människor träffas för att utforska restmaterial tillsammans i olika processer.”

Ibland klickar det vid första ögonkastet som man säger. Vi bestämde på stående fot att inleda ett samarbete mellan det lokala nätverket, REturen och Norra Hisingens fritidshem. Detta samarbete blir också ett naturligt sätt för oss på fritidshemmen att möta Norra Hisingens satsning under nästa läsår att utrusta varje elev med ett digitalt verktyg ”1-1”.

Det första nätverksmötet i höst kommer att vara på REturen, då vi gör en nulägesanalys och sätter upp mål för vårt kommande arbete. Det vi redan nu vet är att vi vill involvera barnen mer i planeringen därför är tanken att varje fritidshem utser två-tre barn som får komma till REturen tillsammans med det lokala nätverket och personal från REturen för att planera läsårets tema.

Fortsättning följer till hösten…

/Maria Svanberg och Anna Ernehult Ivarsson, fritidspedagoger och fritidshemsutvecklare i Norra Hisingen

Tekniktema på Norra Hisingen

Vi heter Maria Svanberg och Anna Ernehult Ivarsson. Vi är fritidshemsutvecklare och fritidspedagoger på Norra Hisingen. Vi ska berätta om hur satsningen på en teknikutbildning för oss fritidspedagoger i stadens nätverk ledde till ett gemensamt arbete på Norra Hisingen.

Hösten 2013 gick alla lokala och centrala nätverksrepresentanter i Göteborg en utbildning på Universeum som handlade om teknik på fritidshem. Här fick vi bland annat testa på att bygga olika broar, kulbanor, bygga med spagetti och andra material.    På våra nätverksträffar kom vi fram till att vi ville göra något gemensamt på Norra Hisingen. Vi valde då att arbeta med teknik. Vi beslutade oss för att bygga Rube Goldbergbanor .

På en nätverksträff satt vi tillsammans och gjorde en nulägesanalys och satte upp mål utifrån styrdokumenten.

Våra mål för tekniktemat blev:

  • Vi vill stimulera barnen att göra något som de inte brukar göra så ofta.
  • Vi vill att de ska upptäcka nya aktiviteter
  • Vi vill att de som annars bygger och konstruerar mycket ska få nya utmaningar och utveckla sitt intresse.
  • Träna barnens uthållighet.
  •  Vi vill att barnen ska jobba ihop i nya gruppkonstellationer och träna samarbete.
  • Vi vill att barnen ska få uppleva en aktivitet med flera sinnen.
  • Vi vill att barnen ska få stärka sin självkänsla.

Vi började med att visa Rube Goldbergbanor från Youtube för barnen. (Sökord på youtube: Audri´s Rube Goldberg Monster Trap). Vi använde material som vi samlat hemma och material som fanns på våra fritidshem.

När barnen sett på Youtubeklippen så började de med en gång att bygga.  Vi gjorde detta på ett lov vilket gjorde att barnen kunde hålla på med sina byggen i flera dagar och testa och ändra sina banor.

Blogg NH Skärmklipp

Aktiviten har lett till att barnen har fått nya utmaningar och detta ledde till att de fick träna flera olika förmågor som t ex samarbete, diskutera, reflektera, uthållighet och en massa andra.

För oss pedagoger var detta ett sätt att jobba över fritidshemsgränserna och göra något där hela stadsdelen var involverad. Det var lärorikt att tillsammans i nätverket arbeta med tekniktemat utifrån systematiskt kvalitetsarbete i fritidshemmet.

Vi upplevde att tekniktemat föll väl ut och därför ville vi fortsätta med temat även under våren 2015. Mer om detta kan ni läsa i vårt nästa blogginlägg.

/Maria Svanberg och Anna Ernehult Ivarsson, fritidshemsutvecklare och fritidspedagoger på Norra Hisingen

Med leken som grund

Taubeskolan invigdes och öppnade upp dörrarna augusti 2012. Allt var nytt och då menar jag inte bara huset utan personal som skulle lära känna varandra, barn som skulle skolas in mm. Vi skulle även göra en massa planer från grunden, hur vi ville ha vår skola, hur fritidshemmet skulle fungera. Det var ett tufft uppdrag och samtidigt väldigt utmanande.

Vi började fundera på hur vi skulle arbeta med kvalitetsutveckling på fritidshemmet året efter (2013). Vi bestämde att vi skulle börja med att göra en lokal pedagogisk planering (LPP) som skulle handla om ”lekskickliga barn”. Vi var ca 10 fritispersonal som stötte och blötte hela höstterminen där vi diskuterade formuleringar och vad vi tyckte var viktigt att få fram. Under tidens gång ändrade vi namnet på vår LPP till ”Med leken som grund” 17 december 2013 var den klar. Så här såg den ut.

LPP: Med leken som grund

Taubeskolans fritidshem, 131217

VARFÖR

”Det är i leken som barn får prova sina sociala roller och lägga grunden för sin identitet (…) Det kan också handla om förmågan att kunna läsa av andra och förstå hur de tänker, det vill säga utveckla sin empatiska förmåga” (Allmänna råd med kommentarer i fritidshemmet, 2007).

”Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper” (Lgr 11).

SYFTE

Utveckla barnens sociala kompetens

Stötta barnen i deras identitetsutveckling

Utveckla barnens samarbetsförmåga

Utveckla barnens fantasi

METOD

Närvarande, lyhörda, medvetna och aktiva pedagoger.

Skapa en varierad fritidsmiljö där barnen erbjuds och utmanas att testa olika aktiviteter.

Stärka barnens självförtroende genom en verksamhet som omväxlande utmanar barnen samt låter dem vila i sina förmågor.

Vardagliga samtal med konkreta exempel så att barnen kan få en förståelse för sin och andras roll i gruppens samspel med leken som grund. Medvetandegöra barnen om de processer de är i.

Ge tid och utrymme för barnen att utveckla sin fantasi genom till exempel rollekar och att fånga upp barnens egna idéer.

Gruppstärkande lekar där vi medvetandegör barnen om processer genom samtal före och efter.

Leklådor som är gemensamma i huset.

DOKUMENTATION

Observationer- lekstrukturer, lekkoder, relationer-vuxenperspektiv

Intervjuer- barnens perspektiv

Loggbok, reflektionstid-vuxenperspektiv

Film o foto- barn-/vuxenperspektiv

Sociogram- relationer, vem leker med vem- barn-/vuxenperspektiv

UTVÄRDERING

Vi utvärderar hur vi har jobbat mot vårt syfte genom att analysera vår dokumentation.

NÄR

Avstämning i mitten på terminen

Utvärdering i slutet av terminen

/Susanne Malmqvist, Fritidspedagog Taubeskolan

En berättelse om att öka barnens trygghet

I verksamheten vill vi förebygga otrygghet. Alla barn har rätt att känna sig trygga i betydelsen ”fri från oro”. Trygghet kan handla om mycket, att vara trygg i sig själv, i den grupp man hör till, tillsammans med andra grupper, med egen personal, med personal från de andra avdelningarna, i egna lokaler, i andra lokaler och ute på en stor skolgård.

På Herrgårdsskolan finns 4 fritidshemsavdelningar. Skolan har en fantastisk kuperad naturskolgård och fritidshemmen finns i ett antal byggnader spridda på området.

Tre av fritidshemmen finns i de åldersblandade (f-2) ”småhusen”. Varje läsårsstart byts de äldsta eleverna ut och fritidsgruppen fylls på med nya yngre elever, redan här startar det trygghetsskapande arbetet i varje hus.

Fritidseftermiddagen startar alltid med en timmes utevistelse där vi också lösgör hela arbetslag för planering genom att andra arbetslag finns ute bland barnen.

Fritidspedagogerna har gemensam tid för planering. Det var på dessa träffar vi i höstas diskuterade det faktum att en del barn (främst de yngre) uttryckte att de inte kände alla vuxna ute. Barn, främst från ett av husen som ligger lite mer avsides, uttryckte att de inte ville gå till den del av skolgården som låg nära de andra husen. Några menade att de inte kände de andra husens barn och att en del av dem verkade lite skrämmande medan andra gärna ville hälsa på kamrater i de andra husen. Det var till och med förslag från barnen att få en egen kompisbänk utanför sitt hus med motiveringen att om jag går bort och sätter mig på kompisbänken långt bort från mitt hus så ser ju inte mina kompisar att jag behöver någon att leka med.

Skollagen fastslår i 14 kap. 2 § att fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Vi funderade också över verksamhetens mål att erbjuda eleverna en meningsfull fritid och rekreation samt stimulera deras utveckling och lärande. De allmänna råden skriver ” Eleverna har möjlighet att uppleva fritiden som meningsfull när verksamheten är trygg och stimulerande samt formas utifrån deras ålder, mognad, behov, intressen och erfarenheter.” Vidare ska vi uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling. I det förebyggande arbetet ingår att planera för insatser som ökar trygghet och trivsel.

Inte ville vi personalen medverka till att husen blir mer och mer egna små enheter. Vi beslöt att barnen skulle få besöka de andra husen i syfte att:

  • lära känna personal och barn i de andra husen
  • främja lek och rastaktiviteter mellan barnen i de olika husen
  • bekanta sig med lokalerna (och verksamhet/rutiner) i de andra husen
  • få trygga barn som vill och vågar leka hos kamrater i de andra husen

Alla tre småhus delade sina barngrupper i tre åldersblandade grupper. Varje barn gjorde ett besök i vart och ett av de två andra husen. Vid tre tillfällen under höstterminen och tre tillfällen under vårterminen hälsade en grupp på i ett annat hus. En grupp skickades och samtidigt kom en grupp på besök. Alla hus har drygt 40 inskrivna barn och på så sätt var man på mellanmål och samlingar aldrig fler än brukligt. Barnen hälsade på under ca 1,5 timme och deltog i mellanmål, samling och en stunds lek.

Utvärdering och planering inför nästa läsår sker nu i slutet på terminen men visst har vi märkt effekter. I den barngrupp jag arbetar märkte vi en ökning vad gäller att kunna namn på och välja att leka ute på gården med barn från de andra husen. Många började använda pedagogernas namn istället för att säga ”en vuxen” hjälpte mig när… Några barn som innan lekt nära sitt hus sökte sig nu mer till lekytan framför de två andra husen. Några gjorde jämförelser och reflektioner om hur man också kan göra på annat sätt med rutiner och i verksamheten än hur vi gör i vårt hus. Stoltheten och engagemanget med att ta hand om besökare var stort.

Några hinder vi såg var att samla ihop gruppen och komma iväg utan förlora mellanmålstid. Att tillgodose, lämna vidare information om specialmat och allergier kan vi också bli bättre på. Kanske att vi bör försöka komprimera besöken under en kortare period, helst hinna alla tillfällen under höstterminen.

Men att vid terminsutvärderingen helt slå fast nästa års planering låter sig inte göras. Utgångspunkten måste vara nästa läsårs barngrupper och deras upplevelser av trygghet och trivsel. Vi ökar också antalet barn till uppemot 50 i varje hus. Det är de yngsta som blir fler men av fördelarna med att arbeta åldersblandat är att vi alltid har kvar ett antal ”kulturbärare” vilket säkert kommer att både trygga upp och förbättra nästa års besök.

Fritidspedagogerna på Herrgårdsskolan, genom Lena Gulic

Lundby fritidshems gemensamma lovaktiviteter

Stafettpinnen har lämnats över och Lundby har ordet

Jag som skriver heter Lena Gulic och är tillsammans med Elisabet Johansson fritidshemsutvecklare i Lundby. Stadsdelen är en av de snabbast växande och fritidshemmen finns geografiskt utspridda i åtta skolor.

Stafettpinnen har lämnats över och Lundby har ordet. Jag smakar på meningen och tänker; Lundby dvs. alla fritidshem i stadsdelen & stafett som i att umgås och ha kul tillsammans. Nästa tanke är självklar. Inlägget ska handla om något av det som vi gör tillsammans.

Lundby fritidshems gemensamma lovaktiviteter.                                                                                  

I sju år har vi, i enlighet med våra styrdokument, främjat allsidiga kontakter och social gemenskap genom att träffas regelbundet under läsåret. Grundtanken och målet är att ge tillfällen för fritidsbarn från olika delar av stadsdelen att mötas. Under läsåret träffas vi på olika sociala arenor, närmare bestämt i olika skolor och parker i stadsdelen. Barnen ges genom en variation av aktiviteter möjligheter att lära känna varandra samt bekanta sig med andra delar av sitt Lundby.

Dessa gruppaktiviteter är fyllda av lek och stoj och social samvaro. I aktiviteterna ges rika möjligheter att visa hänsyn, respekt och omsorg om varandra och för miljön. Barnen får tillfällen att samarbeta, att hjälpas åt, träning i att följa spelregler och mycket mer. De allmänna råden poängterar att fritidshemmet ska lägga stor vikt vid att uppmuntra eleverna att i samspel med kamrater utveckla sin sociala kompetens.

Så vad innehåller läsåret för aktiviteter?

  • På höstlovet går vi på filmvisning på Toleredsskolan.
  • På sportlovet är det innebandyturnering på Herrgårdsskolan.
  • På påsklovet slår vi på stort med fotbollsturnering utomhus i Färjenäsparken kombinerat med poängpromenad, lek på lekplats och i naturen samt korvgrillning.
  • Fritidshemmens dag firar vi gemensamt i Flunsåsparken. Årets skyfall fick oss för första gången att lämna Flunsåsparken och flytta in på fritidsgården Chillzone.
  • På sommarlovet har vi drakflygning och lek i naturen och på nybyggd lekplats i Hisingsparken.

Det är mycket arbete bakom varje aktivitet. Det lokala nätverket har varit navet i organisationen. Med åren har arbetsgång och rutiner befästs, arrangemangen förbättrats och fallgropar arbetats bort. Det finns nu en arbetsfördelning mellan skolorna med huvudansvar för olika aktiviteter eller delar av dem. Det betyder att mycket av förarbetet numer sker ute på fritidshemmen. Det lokala nätverket behöver lägga mindre tid på att administrera aktiviteterna och får istället mer tid till att fördjupa sig i fritidspedagogiska frågor.

Vad gäller den gemensamma lovverksamheten så har det lokala nätverket i år koncentrerat sig på den pedagogiska planeringen och särskilt fokuserat på utvärdering av aktiviteterna i förhållande till målen. Självklart ska själva arrangemanget, logistik m.m. utvärderas men hur utvärderar vi de sociala målen? Vad lär barnen av lovaktiviteterna?

Vi har i år beslutat att varje fritidshem efter varje lov gör gruppintervjuer med barnen där samtalet fokuserar på de sociala målen. Frågorna handlar t.ex. om ifall man själv hjälpt eller sett någon annan hjälpa någon, om man träffat någon man redan kände från andra fritidshem, eller rent av lekt med någon man tidigare inte kände alls.

Att mäta sociala mål är inte enkelt men vi kan se att vi träffar rätt när vi själva observerar och gruppintervjuerna visar att barn känner glädje och trygghet i dessa stora arrangemang. Exempelvis så finns de som uttrycker glädje över att träffa på kamrater de gått tillsammans med i förskolan och inte längre träffar, andra berättar nöjda om lek tillsammans med kamrater från idrottsföreningar eller andra fritidsaktiviteter som bor för långt bort för att ses. Vi är med om att barn vänder sig till närmaste pedagog och inte letar bara efter ”sin fröken”. Vi ser under aktiviteterna men också i utvärderingarna att barnen peppar varandra under matcher och uttrycker att självmål är sådant som kan hända, att de räcker ut en hand till motspelaren som fallit omkull osv. Vi får återberättat för oss om barn från arrangerande fritidshem, som är mer hemma på platsen, som förklarat och visat vägen åt de som inte hittar till toaletter, grillplatsen m.m. Det har hänt att barn, efter att själv först har försökt hjälpa någon de inte känner sedan tidigare, uppmärksammar pedagoger på att någon är ledsen och kan behöva hjälp av någon de känner. Och vid nästa lov ser man de som glatt vinkar till någon man känt igen från förra lovet. Då kan man inte vara annat än stolt och nöjd som pedagog!

Lena Gulic, fritidshemsutvecklare i Lundby

Sannaskolan – En touch av småstadkänsla

Då har turen kommit till oss på Sannaskolan och vi tänkte berätta lite om hur vi har det på vårt fritidshem och hur det ser ut idag.

Sannaskolans fritids består av tre klasser, två ettor och en trea varav ungefär 65 stycken går på fritids. Vi har även en förskoleklass med två pedagoger som har sina lokaler en våning under oss. På fritids är vi tre pedagoger som arbetar heltid och en ”halv” person som kommer in några eftermiddagar i veckan. I och med att vi för tillfället är en ganska liten skola får vi säga att det känns lite småstadsaktigt ibland då både barn och vuxna är väldigt nära och känner en relation till alla oavsett vilken klass man går eller arbetar i. Vi gör ingen skillnad på mitt och ditt och känslan av samhörighet gör sig väldigt STOR här i vår lilla byggnad.

Från att ha varit tre fritidsavdelningar placerade på olika plan och i olika lokaler har vi sedan en termin tillbaka lyckats få ett helt våningsplan som är avsett för fritids där vi nu vistas tillsammans. Det innebär att vi har tillgång till en stor yta med många rum vilket vi är otroligt glada för! Rummen har vi valt att dela upp i olika ”teman” där barnen kan utföra olika aktiviteter. Vi har bland annat ett byggrum med lego och klossar, en syateljé där barnen kan göra allt från att sy till att pärla pärlbrickor samt göra smycken. Även odlings rum finns att tillgå i vårt lite mindre kök på våningen. Där hade vi för ett tag sedan odlat massor med plantor som sedan såldes till föräldrar och vänner på skolgårdens dag. Vi har ett stort mediarum där barnen kan dansa, sjunga, uppträda och se på film. Intill detta rum kommer det framöver finnas en loge med speglar och utklädningskläder.

Det som vi kommit att kalla vårt fritids ”kärna” är köket, där vi har tillgång till spel och saker som gör att vi kan baka när tillfälle ges eller när lusten faller på. Vi har även ett rum där färger av alla dess slag kan pryda barnens konstverk. Det kallar vi ”våtrummet”, som även används som pysselrum. Sist men inte minsta har vi två lite mindre rum med soffa och fåtöljer som kan användas som ”vilorum” eller då man bara känner för en lugnare en stund. Ett av dessa är bibliotek med böcker, soffa, fåtöljer och skrivbord vilket är populärt bland många barn.

Vår vision är att skapa en så bra fritidsverksamhet för barnen som möjligt där alla kan känna sig trygga och skapa en meningsfull fritid. Genom utformningen av lokalerna ser vi att de flesta av barnen på något sätt har chans till att tillfredsställa sina behov och har något att göra som är meningsfullt för just dem. Sedan avdelningarna slogs samman har vi personal märkt att vi inte längre behöver lösa lika många konflikter mellan barnen. Ytan och det faktum att rummen i stort sett kan fungera självgående då någon vuxen inte vistas just där är en stor fördel till att det ser ut såhär just idag. I hela huset har vi stor chans till att samarbeta klasserna emellan och fritids lokaler används mycket även under skoldagens obligatoriska del.

Just nu väntar ett år av renovering för Sannaskolans lokaler och vi kommer därför förflyttas till paviljonger under sommarlovet och ett läsår framöver. Med positiv anda och hopp om att det kommer fungera superbra ser vi inga som helst problem med detta. Tanken är att vi så gott det går för med oss utformningen av våra lokaler då vi sett att det gynnar barnen i många avseenden.

/ Peter, Christine och Carina                                                                                                                                        Sannaskolan

Hälsningar vi fritidspedagoger på Sannaskolan.

Disco!

På fredag ska skön musik pumpa ut över Hagaskolans skolgård. Vi kör utedisco på första rasten. Alla barn i Hagaskolan och grannarna också för den delen kan dansa och ha skoj. Än har ingen klagat och vi är väldigt nöjda. Barnen får inte använda bollar under den här tiden. Det är dans eller annan lek som gäller. Det ser nästan ut som en minifestival när vi drar igång. En pedagog står med stereo, spotify och ett glatt humör och spelar genom ett öppet fönster där högtalarna står. Barnen dansar på skolgården och rör på sig. Det är som att allihopa får ta del av den dagliga motionen som skolan ska stå för. Kanske är det också ett sätt att bryta mot traditionella könsmönster. Jag älskar fotboll men det är oftast samma barn som tar upp en stor del av skolgården. På fredag dansar och struttar barnen omkring på ett helt annat sätt. Det är glatt, roligt och enkelt. Vill man inte behöver man ju inte dansa förstås men det är svårt att motstå rytmerna från riktigt bra musik. Redan idag tisdag sitter jag och planerar låtlistan, samtidigt som jag avslutar blogginlägget. Tack och hej!

Kvalitetsverktyg för systematiskt kvalitetsarbete

Här kommer första bloggen från Majorna-Linne.
I Majorna Linné är vi tre fritidshemsutvecklare – Aase på Fjällskolan, Christine på Sannaskolan och Jonas på Hagaskolan. Våra skolor ligger geografiskt sett utspridda i stadsdelen.
Först hade vi nog lite panik när vi skulle komma på vad vi skulle blogga om. Nått positivt skulle det va. Hm. Men efter att tänkt till kom vi vad vi skulle börja med.

I höstas började vårt lokala nätverk samtala om hur vi skulle kunna få en likvärdig kvalité på fritidshemmen. Vi har under läsåret arbetat med att ta fram ett kvalitétsverktyg. Det kommer att bestå av två delar.
Den första delen är ett anslag som tydligt beskriver fem övergripande mål. Den ser ut ungefär så här.

Systematiskt kvalitetsverktyg för alla fritidshem i Majorna-Linné

Skärmklipp
Andra delen kommer att bli en idébank med kompletta pedagogiska planerade aktiviteter. För att komma igång med det arbetet ska varje fritidshem lägga in minst en aktivitet i idébanken knutet till något av målen.
Det här är ju ett arbete som redan nu bedrivs på fritidshem i stadsdelen och i staden. Men på det här sättet vill vi tydliggöra fritidshemmens verksamhet och betydelse för alla barn som går på fritids i vår del av stan.